Alone



From childhood´s hour I have not been
As others were- I have not seen
As others saw- I could not bring
My passions from a common spring-
From the same source I have not taken
My sorrow- I could not awaken
My heart to joy at the same tone
And all I lov´d-- Iov´d alone
Then-- in my childhood- in the dawn
Of a most stormy life- was drawn
From ev´ry depth of good and ill
The mystery which binds me still
From the torrent, or the fountain
From the redcliff of the mountain
From the sun that round me roll´d
In its autumn tint of gold
From the lightening in the sky
As it pass´d me flying by
From the thunder, and the storm
And the cloud that took the form
(When the rest of heaven was blue)
Of a deamon in my view.

Edgar Allan Poe

Utkast: Som en ...

Som en fjäril flög du förbi mig.
En tyst och nästan omärkbar liten varelse
Du nuddade min kind med din vinge
Och lämnade ett flor av ving-damm på min hud.

Lika fort som du kom var du borta
Som en vindpust försvann du iväg
Visste inte om det var fantasi eller verklighet
När jag inte längre kunde urskilja dina vingslag

Nu har jag inte sett dig på en evighet
Börjar tro att allt var en dröm
Har du kvar dina vingar?
Fladdrar de över andras kinder nu?
Eller har dina vingslag tystnat