thenakedduck

Tack Peter för att du inspirerade mig till att börja skriva i den här gamla bloggen igen. Nu vill jag också skriva om triviala vardagliga ting som ingen egentligen har något som helst intresse av och just därför uppfattar mina fint fikterade inlägg som intressanta, världsvana historier från metropolen Örebro.

Har idag funderat över fenomenet pensionärer. Det finns många olika typer av pensionärer som ni kanske känner till. Några av dem är glada över att vara pensionärer och några av dem är bara bittra jävlar som inte borde få vistas bland folk. Jag skriver detta eftersom jag genom mitt jobb som kassörska på Ica anser mig ha stor erfarenhet och kännedom om just detta folkslag. Man sitter där i kassan klockan halv nio på morgonen och in stormar de (stormar och stormar, hur fort kan man storma med en rullator, men you get the point). Anledningen till att de stormar in såpass tidigt på morgonen är att alla pensionärer av någon anledning är mycket morgonpigga och går upp samtidigt med solen och deras höjdpunkt på dagen och då menar jag verkligen höjdpunkten är att få gå och handla och munhuggas lite med kassörskan, det vill säga mig. Denna sysselsättning (att munhuggas med morgonpigga pensionärer) är en av mina favoritsysselsättningar och kanske anledningen till att jag trivs så bra med mitt jobb, men nog om mig. Temat är i vilket fall som helst själva pensionärerna. För att återknyta till min käre vän Peters inlägg om att göra ingenting på dagarna så kan jag tänka mig att livet för någon som är arbetslös ganska väl stämmer överens med livet för en pensionär. Jag undrar vad de gör resten av dagen, det vill säga mellan klockan nio då de kommer hem från affären till klockan åtta då de troligtvis går och lägger sig igen? Tacksam för svar och information på detta område. Tänk er själva att leva ett liv då höjdpunkten är att gå å handla (kanske en banan och en liter mjölk). Inte konstigt att pensionärer känner sig deprimerade, deras liv har ju ingen mening om det inte har någon familj. hmmm... kanske låter hårt, men jag vet i alla fall att när jag blir pensionär så ska jag vara aktiv om jag kan. Jag bävar för den dagen då allt jag orkar med är att gå upp ur sängen, sätta på tv:n titta på riksdagsdebatten och gudstjänsten på SVT2 och sedan bara gå runt och fundera på om livet inte är slut snart. Kanske låter bittert, men ack nej. Det är den bistra verkligheten mina vänner och om ni frågar mig så ska vi vara extremt tacksamma att vi har så lång tid kvar innan det är vi som stormar in där på Ica så fort dörrarna öppnas för att sedan spendera dagen med att göra ingenting.
Fundera på det så hörs vi en annan dag.
Pöss/ankan